JÆGERNE AARHUS
Grimhøjvej 20
8220 Brabrand
MEDLEM AF
Danmarks Jægerforbund

December 2008 - En "FRISK" oplevelse fra Småland....

 

og så oplevelsen der gik forud ... med Mikael´s egne ord...

Jag var på lite grisjakt i går med Nosler och Alaska, som ni ser på bilderna så var det ett lyckat förmiddagspass med Nosler, jag sköt grisar och  hunden jagade på nya djur hela tiden, markägaren var väldigt nöjd. Eftersom det är jobbigt för hundarna att bråka med grisar i flera timmar så gick jag med Alaska på eftermiddagen, vi hade ståndskall i nästan 4 timmar med Alaska.
En kul och intensiv dag med mycket viltkontakt hela tiden.

En liten anekdot från eftermiddagens övning: Alaska skällde på gris i ett hemskt tätt bräske och jag var tvungen att gå in och peta till grisarna eller grisen. Skyttarna stod runt omkring och tyckte att det skulle vara sååå bra om jag fick loss dem (eftersom jag skjutit grisarna innan på dagen.) Sagt och gjort jag ömsom kröp eller trängde mej fram mellan granar i ögonhöjd sammanflätade med björksly.
 
När jag hade kommit in på mindre än 7-8m från hunden, så såg jag fortfarande inte hunden och visste inte om grisarna var mellan mej och hunden.
Det började kittla lite i magen eftersom jag inte visste vad det var för djur och att jag på vägen in på ståndskallet hade sett spår efter en stor gris.
Så plötsligt skriker hunden till och jag förstår att en gris gått loss, men det är så tätt och trångt så det enda jag ser är en liten lucka
knappt en meter framför mej. I samma stund svajar granplantorna till framför mej, samtidigt ser jag ett tryne komma i full fart in i den lilla luckan vid mina fötter.
 
Jag hinner se att det är en stor gris som är på väg med trynet rätt in mellan benen på mej, en krampkänsla hinner infinna sig i magen och jag känner hur mina stenar åker långt upp i magen av rädsla och adrenalin. Nu blir jag uppsnittad tänker jag samtidigt som grisen upptäcker mej, kan man tänka sej, grisen blir räddare än jag och vänder på en femöring.
Jag har löv och jord på stövlarna som grisen sprätte upp på mej när den vände, det är det enda synliga minnet av hur nära den var och mina testiklar började långsamt sjunka ner där de ska vara. Puh det var nära (inte ögat i detta fallet)!!
Mvh en skärrad grisjägare